Vaccinationer för vuxna i korthet
Du behöver inte ta om alla vaccinationer du fick som barn. Däremot behöver vissa skydd fyllas på under vuxenlivet, samtidigt som andra vaccin blir aktuella först vid en viss ålder eller i särskilda situationer. Det kan till exempel handla om graviditet, en underliggande sjukdom, ett arbete med ökad smittrisk eller en kommande resa.
Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccination genom livet bör vuxna ha ett grundläggande vaccinationsskydd, samtidigt som ytterligare vaccinationer kan rekommenderas utifrån bland annat ålder och individuella riskfaktorer.
| Situation | Vad kan vara aktuellt att kontrollera? |
|---|---|
| Alla vuxna | Att grundskyddet är komplett och att eventuella påfyllnadsdoser inte har missats. |
| Till och med 26 år | HPV-vaccination om du inte redan har ett fullständigt skydd. |
| Cirka 30–35 år och därefter | Påfyllnadsdos mot difteri och stelkramp utifrån när du fick din senaste dos. |
| Från 65 år | Influensa, pneumokocker och bältros. |
| Från 75 år | Även covid-19 och RS-virus. |
| Under graviditet | Influensa och kikhosta enligt aktuella rekommendationer. |
| Vid sjukdom eller behandling | Ytterligare vaccinationer kan rekommenderas beroende på sjukdom, behandling och riskgrupp. |
| Inför resa eller vid särskild exponering | Vaccinationsbehovet kan förändras beroende på resmål, arbete och smittrisk. |
Grundskyddet som vuxen – vad behöver vara på plats?
Grundskyddet är det vaccinationsskydd som de flesta får genom det svenska barnvaccinationsprogrammet. Som vuxen behöver du normalt inte börja om från början, men det är viktigt att veta om skyddet är komplett och när det senast fylldes på. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vuxna har skydd mot bland annat difteri, stelkramp, polio, mässling och röda hund.
Det blir särskilt relevant om det har gått många år sedan din senaste vaccination, om du saknar vaccinationskort eller om du inte fick hela barnvaccinationsprogrammet. På vår sida om grundskyddsvaccin i Malmö kan du läsa mer om hur du kan komplettera eller fylla på ditt skydd.
Difteri och stelkramp – påfyllnad vart 20:e år
Skyddet mot difteri och stelkramp behöver fyllas på under vuxenlivet. Folkhälsomyndigheten rekommenderar påfyllnadsdos vart 20:e år för den som har fått ett fullständigt grundskydd.
När den första påfyllnadsdosen som vuxen blir aktuell beror därför på när du fick din senaste dos i barnvaccinationsprogrammet. För personer födda före 2002 brukar den första vuxenpåfyllnaden bli aktuell omkring 30 års ålder, medan personer födda 2002 eller senare vanligtvis når motsvarande intervall omkring 35 års ålder. Därefter är det tiden sedan senaste dosen som är viktigast, inte din exakta ålder.
MPR och polio – kontrollera att skyddet är komplett
Som vuxen bör du också ha ett komplett skydd mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) samt polio. För de flesta som följt det svenska barnvaccinationsprogrammet finns skyddet redan, men det kan behöva kompletteras om vaccinationer har missats eller om du har följt ett annat vaccinationsprogram.
Det är därför klokt att kontrollera tidigare vaccinationer om du är osäker på ditt skydd. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer som saknar fullständigt skydd mot MPR kompletterar vaccinationen, och motsvarande princip gäller för polio när grundvaccinationen inte är komplett. Vi går längre fram i guiden igenom vad du kan göra om du inte vet vilka vaccinationer du tidigare har fått.
Vilka vaccinationer kan bli aktuella i olika åldrar?
Vaccinationsbehovet förändras genom livet. Grundskyddet följer med från barndomen och behöver ibland fyllas på, medan andra vaccinationer börjar rekommenderas först vid en viss ålder. Det betyder inte att alla vuxna behöver samma vaccin – ålder är en del av bedömningen tillsammans med exempelvis hälsa, graviditet och andra riskfaktorer.
I Folkhälsomyndighetens rekommendationer för vaccination genom livet finns tydliga åldersgränser för flera vaccinationer som är särskilt relevanta under vuxenlivet.
Till och med 26 år – HPV
Vaccination mot HPV ingår i barnvaccinationsprogrammet, men även vuxna som inte har fått ett fullständigt skydd kan omfattas av rekommendationen. Sedan 2024 rekommenderar Folkhälsomyndigheten HPV-vaccination till alla vuxna till och med 26 års ålder, oavsett kön. Syftet är att minska risken för cancer och andra sjukdomar som kan orsakas av HPV. Folkhälsomyndighetens aktuella HPV-rekommendation omfattar personer som inte redan har ett fullständigt vaccinationsskydd.
Är du osäker på om du är fullvaccinerad kan tidigare vaccinationer behöva gås igenom innan du bestämmer hur du ska fortsätta. Hos oss kan du läsa mer om HPV-vaccin i Malmö och när vaccination kan vara aktuell.
Från 65 år – influensa, pneumokocker och bältros
Från det år du fyller 65 rekommenderas vaccination mot influensa, pneumokocker och bältros. Bakgrunden är att risken för allvarlig sjukdom och komplikationer ökar med stigande ålder, även hos personer som i övrigt är friska.
För pneumokocker har reglerna dessutom nyligen ändrats. Sedan 1 september 2026 ska vaccination inom det särskilda vaccinationsprogrammet erbjudas redan det år en person fyller 65, i stället för vid 75 års ålder. Förändringen gäller personer födda 1961 eller senare enligt Folkhälsomyndighetens information om vaccinationsprogrammet mot pneumokocker.
Du kan läsa mer om pneumokockvaccin i Malmö och bältrosvaccin i Malmö på respektive vaccinsida. För årets influensarekommendationer har vi även samlat vad som gäller i vår guide om vem som rekommenderas influensavaccination 2026/2027.
Från 75 år – även covid-19 och RS-virus
Från 75 års ålder tillkommer rekommendation om vaccination mot covid-19 och RS-virus. För RS-virus gäller rekommendationen från det år du fyller 75, eftersom risken för allvarlig nedre luftvägsinfektion ökar tydligt med åldern. Folkhälsomyndigheten rekommenderar också RS-vaccination från 60 års ålder för personer med vissa sjukdomar eller tillstånd som innebär högre risk för svår infektion.
Det innebär att 75 år inte är en absolut nedre gräns för alla – din hälsa kan göra vaccination relevant tidigare. På vår sida om RS-vaccin i Malmö kan du läsa mer om vilka grupper som kan ha nytta av vaccination.
Vaccination under graviditet – vilka vaccin kan bli aktuella?
Under graviditeten är det framför allt vaccination mot kikhosta och influensa som omfattas av generella rekommendationer. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot kikhosta från graviditetsvecka 16. Vaccinationen görs för att den gravida ska bilda antikroppar som kan föras över till barnet och ge skydd under de första levnadsmånaderna.
Vaccination mot influensa rekommenderas efter graviditetsvecka 12. Om du dessutom tillhör en medicinsk riskgrupp kan vaccination bli aktuell under hela graviditeten. Vilka andra vaccin som är lämpliga beror på din vaccinationshistorik, hälsa och situation, vilket är anledningen till att övriga vaccinationer under graviditet bör bedömas individuellt. Du kan läsa mer om kikhostevaccin i Malmö och om årets rekommendationer i vår guide om influensavaccination 2026/2027.
Resa, arbete och medicinska riskfaktorer kan ändra vaccinationsbehovet
Ålder och grundskydd ger inte hela bilden. Ska du resa utomlands kan andra vaccinationer bli aktuella beroende på resmål, reslängd, boendeform, aktiviteter och vilka vaccin du redan har tagit. Även resor inom Europa kan innebära att vaccinationsskyddet behöver ses över. Ska du resa hjälper vi dig genom vår reserådgivning i Malmö att gå igenom resplanen och bedöma vilka vaccin som är relevanta. Folkhälsomyndigheten beskriver också att ökad smittrisk i vissa yrken kan påverka vaccinationsbehovet, exempelvis för personer som arbetar inom vård, omsorg eller laboratorieverksamhet.
Även din hälsa kan göra att rekommendationerna ser annorlunda ut än för andra i samma ålder. Hjärt- och lungsjukdom, diabetes, nedsatt immunförsvar och vissa andra sjukdomar eller behandlingar kan innebära att vaccination rekommenderas tidigare eller mot fler infektioner. Ett tydligt exempel är RS-virus: vaccination rekommenderas generellt från 75 års ålder, men Folkhälsomyndigheten rekommenderar den redan från 60 års ålder för personer med vissa bakomliggande sjukdomar eller tillstånd. Därför behöver vaccinationsbehovet ibland bedömas utifrån hela din situation, inte bara ditt födelseår.
Vad gör du om du inte vet vilka vaccinationer du har fått?
Det är vanligt att vaccinationshistoriken blir svår att följa när det gått många år sedan barnvaccinationerna. Börja med det du faktiskt kan hitta: gamla vaccinationskort, tidigare journaler och uppgifter från vårdgivare där du har vaccinerats. Det går däremot inte att utgå från att alla vaccinationer finns samlade på ett enda ställe. Folkhälsomyndighetens nationella vaccinationsregister innehåller uppgifter från de nationella vaccinationsprogrammen från 2013 och framåt, men är inte ett komplett register över alla vaccin du fått under livet.
Om dokumentationen saknas kan födelseår, vilket land du vuxit upp i och vilka vaccinationer du minns ge viktig information om vilket grundskydd du sannolikt har fått. Därefter kan man bedöma om något behöver kompletteras i stället för att försöka gissa sig fram. För exempelvis MPR beskriver Folkhälsomyndigheten att den som saknar dokumentation och är osäker på sitt skydd kan vaccineras utan föregående immunitetskontroll.
Är du osäker på ditt vaccinationsskydd är det därför bättre att göra en samlad genomgång än att försöka avgöra varje vaccin på egen hand. Då kan tidigare vaccinationer, ålder och din nuvarande situation vägas ihop för att se vad som faktiskt behöver kompletteras.
Så tar du reda på vilka vaccin som är aktuella för dig
Det enklaste sättet att få överblick är att börja med ålder, grundskydd och livssituation i stället för att gå igenom vaccin för vaccin. För många räcker det långt att veta när senaste påfyllnaden mot difteri och stelkramp gjordes, om grundskyddet är komplett och om man har nått en ålder där nya rekommendationer börjar gälla.
Gå igenom frågorna nedan i ordning:
- Är ditt grundskydd komplett?
Kontrollera framför allt skyddet mot difteri, stelkramp, polio och MPR. Är du osäker kan du läsa mer om grundskyddsvaccin för vuxna. - När fick du senast vaccin mot difteri och stelkramp?
Har det gått omkring 20 år sedan senaste påfyllnaden kan det vara dags att se över skyddet. - Tillhör du en åldersgrupp med särskilda rekommendationer?
HPV kan vara aktuellt till och med 26 års ålder. Från 65 års ålder blir bland annat influensa, pneumokocker och bältros aktuella, och från 75 års ålder tillkommer ytterligare rekommendationer. - Är du gravid?
Då finns särskilda rekommendationer för bland annat kikhosta och influensa beroende på graviditetsvecka och eventuella riskfaktorer. - Har du en sjukdom eller behandling som påverkar risken för svår infektion?
Vissa sjukdomar och behandlingar kan göra att vaccination rekommenderas tidigare eller mot fler infektioner än vad som gäller enbart utifrån ålder. - Ska du resa eller utsätts du för särskild smittrisk?
Resmål, reslängd, aktiviteter och arbete kan förändra vilka vaccin som är relevanta. Inför en resa kan du få hjälp genom vår reserådgivning i Malmö. - Vet du inte vad du redan har fått?
Försök inte fylla luckorna genom att gissa. Samla den dokumentation du har och utgå sedan från födelseår, tidigare vaccinationsprogram och din nuvarande situation.
Du behöver alltså inte själv kunna avgöra exakt vilket vaccin eller vilket dosintervall som gäller. Målet är först att identifiera vilka delar av ditt vaccinationsskydd som behöver kontrolleras. Därefter går det att göra en mer konkret bedömning av vad som faktiskt är aktuellt för dig.
När bör du se över ditt vaccinationsskydd?
Det finns några tillfällen då det är extra relevant att gå igenom vilka vaccinationer du har fått och om något behöver fyllas på. Ett tydligt exempel är när det har gått lång tid sedan senaste vaccinationen mot difteri och stelkramp. Folkhälsomyndigheten rekommenderar en påfyllnadsdos vart 20:e år för vuxna som har ett komplett grundskydd.
Det är också klokt att se över vaccinationsskyddet när din situation förändras, till exempel när du når en ålder där nya rekommendationer börjar gälla, inför en graviditet eller utlandsresa, eller om du får en sjukdom eller behandling som påverkar risken för vissa infektioner.
Det kan vara dags att göra en genomgång om:
- det har gått omkring 20 år sedan senaste påfyllnaden mot difteri och stelkramp
- du närmar dig 65 eller 75 års ålder
- du är gravid eller planerar graviditet
- du ska resa utomlands
- du har fått en ny sjukdom eller behandling som påverkar immunförsvaret
- du börjar ett arbete där du kan utsättas för särskild smittrisk
- du saknar vaccinationskort eller är osäker på vilka vaccin du tidigare har fått
Du behöver inte ha full koll på din vaccinationshistorik innan du kommer till oss. Hos Vaccincenter Varvet kan vi hjälpa dig att gå igenom vad du vet om tidigare vaccinationer, vilka rekommendationer som gäller för dig och om något behöver kompletteras. På så sätt får du en tydligare bild av ditt skydd utan att själv behöva försöka tolka alla rekommendationer och vaccinationsintervall.
Vanliga frågor om vaccinationer för vuxna
Kan jag komplettera vaccinationer som jag missade som barn?
Ja. Om du inte fick alla vaccinationer som ingick i barnvaccinationsprogrammet går det ofta att komplettera skyddet som vuxen. 1177 rekommenderar att vuxna som saknar vaccinationer från barnvaccinationsprogrammet kompletterar dem.
Vilka vaccin som behöver kompletteras beror på vad du redan har fått och vilka uppgifter som finns om tidigare vaccinationer. Är du osäker kan vi på Vaccincenter Varvet hjälpa dig att gå igenom ditt vaccinationsskydd och bedöma vad som är relevant att komplettera.
Vad gäller om jag är född eller uppvuxen i ett annat land?
Vaccinationsprogram ser olika ut mellan länder och har dessutom förändrats över tid. Det betyder att två personer i samma ålder kan ha fått olika grundskydd beroende på var de växte upp och vilket vaccinationsprogram som gällde då.
Har du ett vaccinationskort eller annan dokumentation är det bra att ta med den. Saknas uppgifter kan man istället utgå från bland annat födelseår, uppväxtland och vad du själv minns av tidigare vaccinationer. Hos oss kan vi hjälpa dig att gå igenom informationen och bedöma om något i ditt skydd behöver kompletteras.
Behöver alla vuxna samma vaccinationer?
Nej. Ett komplett grundskydd är viktigt för alla, men utöver det beror vaccinationsbehovet på flera saker. Ålder, graviditet, sjukdomar, medicinsk behandling, arbete, resor och annan exponering kan påverka vilka vaccin som rekommenderas eller är relevanta.
Därför är en generell vaccinlista sällan hela svaret. Om du är osäker på vad som gäller för dig kan vi på Vaccincenter Varvet hjälpa dig att gå igenom din situation och se vilka vaccinationer som faktiskt är aktuella.
Rekommenderas influensavaccination för personal inom vård och omsorg?
Ja, om du arbetar nära patienter eller omsorgstagare som har ökad risk för allvarlig influensa rekommenderas årlig influensavaccination. Folkhälsomyndighetens rekommendation för vård- och omsorgspersonal omfattar exempelvis personal på särskilda boenden för äldre och inom hemtjänsten.
Du behöver inte veta exakt vilka vaccin du behöver innan du kommer till oss. Vi hjälper dig att reda ut vad som är relevant, vad som eventuellt behöver kompletteras och hur du går vidare.
